Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där konstruktioner av unga lagöverträdare har undersökts utifrån socialkonstruktivistisk teori. De huvudsakliga frågeställningar var: Hur konstrueras bilden av den unge lagöverträdaren i domstolsprocessen? Hur konstrueras bilden av den manliga respektive kvinnliga unge lagöverträdaren i domstolsprocessen? Undersökningen består av litteraturstudier och observationer av rättegångar med unga lagöverträdare. Totalt 45 stycken observationer gjordes. I resultatet framkom att rätten i samtliga fall dömde objektivt och i enlighet med lagen men att ungdomars attityd och uppträdande i rätten bidrog till rättens konstruktion av honom eller henne.

Uppsatsen undersöker språket i arabiska tidningsrubriker. Undersökningen omfattar både beskrivning och analys av de språkliga konstruktioner, semantiska drag och typografiska konventioner som återfinns i huvudnyheter i arabisk press och på internet. Materialet är hämtat från fyra dagstidningar och två internetsidor under VT2008..

Syfte: Svenska Elles personporträtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhållande konstrueras, men även för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda på vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.Metod: Studien är en kritisk diskursanalys vilken är inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrån en symtomal innehållsanalys, med hjälp utav verktyg hämtade ur semiotiken.Resultat: Studiens resultat visar på att ett specifikt narrativ appliceras på samtliga av Elles personporträtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktär av intervjuobjektet vilket därmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas läsaren i relation till vi:et och blir därmed ett uttalat Dem..

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

AbstractDen här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner.